Åker tåg

Varning för långt inlägg utan bilder!

Observera rubriken! Jag ÅKER tåg, inte KÖR tåg. Jag är på väg hem.

Veckan har varit bra. Några nya små utmaningar i början av arbetsveckan, vilket jag gillar, men mot slutet av veckan blev den lite väl tuff.

Jag startade arbetsdagen i söndags klockan 10:11 i Helsingborg. Normalt sett brukar söndagar vara den bästa arbetsdagen på veckan i mina ögon. Hela världen är liksom lite lugnare och man slipper slåss om platsen i spåret med lika många persontåg som på vardagarna.

Här måste jag avbryta min berättelse pga störande distraherande element i kupén! Jag delar kupé men vad som verkar vara ett fotbollslag... Åtminstone en av dem känner jag igen som en mycket känd, inte alltför ung, fotbollsspelare (inte dåligt för att vara en så sportointresserad människa som jag) och de andra ser ut väldigt fotbollsspelaraktiga ut. Nu tänkte två av dem gå till Bistro-vagnen och köpa sig varsin öl. Till saken hör att klockan är nio på morgonen... De fick nobben.

Nåja, åter till söndagen. Den skulle visa sig bli en av de struligaste arbetsdagarna hittills för min del. När jag i hotellreceptionen skulle ta ut min tågorder på deras gästdator fungerade inte min inloggning. Till saken hör att man inte får köra tåg utan så jag var tvungen att ha den. För att inte missa tåget jag skulle ta ut till loket bestämde jag mig för att strunta i det hela för tillfället och istället ta ut tågordern på tågexpeditionen där jag hämtar lok och vagnar. Där stötte jag på patrull igen. Datorn krävde lösenord och det hade jag inget så jag stegade in till tågklareraren och frågade om han kunde det. Det kunde han inte, men han kunde logga in i systemet på sin egen dator och ta ut ordern till mig. Så långt var allt frid och fröjd.

Med tågordern i handen och ryggsäcken på ryggen knatade jag iväg till loket och klargjorde det. Men sen kom nästa hinder; vagnarna kom för sent så jag kom iväg sent. Att starta en tur för sent innebär ofta många stopp man annars inte skulle ha råkat ut för eftersom man kommer i fel läge. Därför tog körningen till Skandiahamnen utanför Göteborg lite längre tid än vanligt och 15:45 avslutade jag det passet för att börja igen klockan 18:15.

Under rasten på hotellet slår det mig plötsligt att mina nycklar är borta!! Jag blir alldeles kallsvettig och kan bara minnas att jag använt dem, men inte var! Efter att ha lugnat ner mig kommer jag på att jag låste upp in till tågexpeditionen med dem och förmodligen hade glömt dem på bordet vid datorn. Jag ringer och kollar och mycket riktigt; där var de. Då var det problemet ur världen. Jag skulle ju tillbaka till Helsingborg så jag kunde hämta dem där då. Det var bara att hålla tummarna att jag inte skulle behöva dem under turen tillbaka...

Än så länge hade arbetsdagen varit strulig, men det var ingenting mot vad som komma skulle...

Nästa tur började bra. Jag gick jag 15 minuter före ordinarie avgångstid. Egentligen var jag klar 45 minuter tidigt, men var tvungen att vänta på ett arbete som skulle avslutas i spåret framför mig. Strax norr om Kungsbacka fick jag stopp i en signal och fick veta att det skett en "påkörning" längre fram. Dvs en människa som blivit påkörd av ett tåg. Rysningar... Tänk om jag gått tidigare. Då hade det lika gärna kunnat vara jag... Jag såg blåljusen på vägen passera så det hade förmodligen hänt just innan jag kom.

Det skulle visa sig att väntan skulle bli lång...

Här hade jag skrivit fortsättningen, men den kom uppenbarligen inte med så jag får göra om jobbet, men det blir inte idag!